..mina värsta fobier är spindlar, höjder och mörker.

1. Jag kan inte ens tänka på spindlar utan att rysa i hela kroppen. Jag bara känner hur dom kryper på mig. Så fort jag ser en spindel drar jag upp fötterna och kryper ihop i sängen och väntar på att nån ska döda den.

Ibland är fobin så stor att jag kan börja tjuta, vilket jag gjorde hemma en gång när jag hade en stor på väggen. Jag såg den och rös till som bara den och va rädd att den skulle ramla ner på mig och började tjuta. Sen tog jag en gammal tidning och lyckades slå till den så den ramla på golvet mosad, sen lät jag den ligga där. Vem som tog upp den vet jag inte. Jag skulle aldrig hålla en spindel i hela mitt liv, håll dom borta från mig tack. Jag skulle bara rusa i väg.

2. Samma sak med höjder ungefär. Jag kan bara titta på en bild eller på tv där man ser nån stå nånstans och titta ner flera meter och jag får svindel. Jag får nästan panik bara jag tittar på det. Vi åkte på klassresa en gång i sexan och där fanns som en hinderbana och den va kanske 3-4 meter upp och man hade säkerhetssele på sig. Men så fort jag va där uppe ville jag ner, jag blev helt stel, började  tjuta som bara den och dom fick hjälpa mig ner med en stege.

Det konstiga är att jag kan åka i stort sett alla karuseller på liseberg och dom flesta är ju flera meter upp i luften. Men det kan bero på att jag vet att man sitter fast. Dock kan jag inte åka Pariserhjulet för där sitter man i en stor sak och man sitter inte fast.

3. Jag pallar heller inte mörker. Jag tänker hela tiden att nån läskig typ/sak ska hoppa fram eller komma rusandes emot mig ur mörkret (typ hon i the ring eller exoristen). Så om jag har varit i badrummet och ska till mitt rum och det är släckt i hallen springer jag nästan till rummet och stänger dörren snabbt så ingen ska hinna ta mig. Värst är det när jag sett nån skräckfilm, och då kan jag heller inte sova själv för annars ligger jag där livrädd i sängen helt sömnlös.