Var beredda på ett långt inlägg med bildbomd. Innehåll Bal 2010 Cloetta Center.

Gårdagen blev en nostalgitripp för mig. Tre år sedan jag dansade. Minnen kom tillbaka. Nervositeten när man står och väntar utanför ishallen minutrarna innan man får gå in. Nervositeten man kände när man stod där inne inför en full ishall. Nervositeten inför att inte göra något fel. Glädjen man kände när man dansade, när det var slut, balmiddagen. Jag kände också en saknad. För balen var en upplevelse för livet som jag aldrig kommer att glömma. Jag kommer att minnas allt, i minsta detalj. Jag vill dansa igen. Det var underbart.

Jag är så stolt över min älskade bror. När han kom inmarschande med sin balpartner. När han dansade de fina danserna. När han stod där i sin fina frack. Jag blev så uppspelt och glad. Danserna var underbara och de dansade jättefint. Min älskade bror.

Underbar dag, både vädret och balen. Nostalgi säger jag.
Så den som inte dansar, kommer verkligen att ångra sig. Jag lovar och svär. Det är ett minne för livet


I väntan på balen. Vi stod längst fram i kön. Nice. Men i väntan behöver man ju även lite matsäck. Mums


Syster och jag utanför ishallen. Dagen till ära fick bli klänning, skärp och hårband från H&M, skor från STHLM DG


Inmarsch. Snart börjar det




Philip inzoomad. Han är lång så han syns, hehe. Hans balpartner är tjejen i rosaröd klänning


Philip och hans partner var ofta först och ledde danserna. Stort ansvar men mycket bra jobbat av dem




Överraskningsdansen. Roligt med ny dans varje år


Här fick de dansa som i en stjärna. Fint


Dans i färgsorterade ringar


Inzommad Philip igen


Min älskade bror. Bra jobbat brorsan


Philip och hans balpartner


På väg till picknicken i trädgårdsföreningen