Bra prylar = popularitet?

Jag kommer ihåg när jag fick min första mobil. Jag var 12 år och fick mammas gamla, det var en sån där ericsson-tegelsten så att säga. Jag blev jätteglad över den och vid den tidpunkten eller åldern var det vanligt att man fick sin första mobiltelefon, det var några stycken i vår klass som hade det. Men nu har man ju märkt att barn får mobiltelefoner tidigare än så, min syster fick sin när hon var 7 år och jag blev jätteförvånad över att hon  fick den så tidigt. Visserligen var det inte en splitterny telefon utan en begagnad, dock var det en sån där ganska liten med lock. Men som sagt, det som förvånade mig var att hon fick den då, min lilla lilla syster. Jag tror inte det var så många i hennes klass som hade mobiltelefon, det var kanske bara hon och nån till, jag vet inte. Men jag har lagt märke till att det är många nu i hennes klass som har mobil. Och nu är det så att det tydligen har utvecklats till att inte bara kunna ha en mobiltelefon, utan en snygg mobiltelefon. Min syster kom häromdagen och visade sin önskelista till julen och en sak hon hade skrivit upp var en mobil. Hon hade dessutom specificerat hur den skulle se ut, den skulle vara röd, svart eller grå och det skulle vara en sån som man kunde dra upp och ner (ja ni fattar), helst en sån som hennes pappa hade. Enligt henne hade vissa i skolan såna mobiler och då ville ju hon också ha en sån. Men jag tänkte; herregud, hon är 8 år och vill ha en mobil för 2000-3000. Hon kan inte ha en så dyr telefon, hon är ju bara ett barn, hon kommer ha sönder den eller tappa bort den. Dessutom använder hon knappt den som hon har nu. Men det handlar tydligen i grund och botten om popularitet, det har det alltid gjort, det är bara att det nu grundar sig främst på mobiler.

Vad har detta samhället utvecklats till egentligen? Snart kommer 3-åringar ha egna mobiltelefoner och sitta och visa för varandra och sms:a och spela spel osv.
Men vem ska man skylla på? Det är ju egentligen inte barnens fel. Det är ju föräldrar och andra vuxna som påverkar barnen att ha så kallade statustelefoner. Föräldrarna kommer hem med nya mobiler barnen vill leka med dem. På så sätt får de reda på vilka mobiler som är snygga och populärast. Dessutom blir det inte bättre av att barnen får mobiler så tidigt. Visserligen är det bra om barnen ska iväg nånstans och då kan det vara smidigt med en egen mobil. Det är ju ändå dagens konsumtionssamhälle. Men jag kan säga att det säkerligen finns skolor där barnen går runt med sina mobiler på rasterna och till och med i klassrummet. Herregud, när jag var i den åldern, ca 8 år, lekte jag med dockor och hade med det till skolan ibland. Visserligen är inte min syster så extrem så att hon sitter med mobilen hela tiden, majoriteten av tiden leker hon med sina dockor eller leker olika lekar, tack gode gud. Men det finns de barn som beter sig som vuxna när det gäller sina mobiltelefoner. Och som sagt, som det ser ut nu så kommer mobilpopulariteten att sprida sig till ännu yngre barn. Så skärpning föräldrar.


En 3-årings största dröm, en mobiltelefon?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback